03.58

Jag vrider och vänder. Drar upp täcket, drar ner täcket. Lägger huvudet åt höger och vänster. Ligger på rygg och mage, sida och som pippi långstrump. Med det är inte de som är problemet. Det är tomt, och jag vet vad som kan fylla detta hål, fast inte nu, de kommer en tid för allt- och i det här fallet måste jag vara ensam

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0